I och med investmentbanken Lehman Brothers kollaps hösten 2008 påbörjades den största globala finansiella krisen sedan 1930-talet. Krisen som, enligt många, berodde på alltför bristfälliga restriktioner på den amerikanska bostadsmarknaden spred sig först i det amerikanska bankväsendet för att sedan även drabba banker runt om i hela världen. Krafttag från världens centralbanker med massiva stimulanspaket sattes in för att minska effekterna av den lamslagna kreditmarknaden. Dessa stimulanspaket har till viss del lyckas att begränsa effekterna av den första vågen av finanskrisen men det har även bidragit till det som numera kallas finanskrisen andra våg.

Många länder har, till följd av stimulanspaketen, fått enorma budgetunderskott vilket lett till att länder som exempelvis Grekland, Spanien och Portugal måste införa massiva besparingar för att klara av sina avbetalningar. Dessa besparingar kommer nu att drabba ”vanliga människorna” som i sin tur kommer få en mer ansträng situation där det sannolikt kommer att innebära en större efterfrågan på korta krediter för att klara det vardagliga livet.

Sverige har klarat sig relativt bra då de offentliga finanserna har varit avsevärt bättre än många av de länder som ingår i euro-samarbetet. Detta kan anses anmärkningsvärt då regelverket gällande budgetunderskott helt åsidosatt i många euro-länder medan Sverige som står utanför euron efterlevt reglerna på ett mycket bättre sätt. Detta kommer säkerligen att användas i kommande debatter om Sverige verkligen har något att vinna på att gå över till euron.